2012 hade de 100 rikaste personerna i världen tillgångar som hade räckt till att utrota den extrema fattigdomen fyra gånger om. Då bedömdes över 908 miljoner leva i den situationen och idag är dem cirka 690 miljoner. Dessa människor har 1,90 USD eller mindre att tillgå per dag. Det är inte ens tjugo kronor.
Jag äter mer vegetariskt, saknar bil, reser nästan alltid kollektivt på marken, har krympt min bostadsyta, använder miljömärkt el och har lämnat överflödiga tillhörigheter till humanitära organisationer. Den ursprungliga orsaken ger inga medmänskliga poäng. Huvudsyftet var att minska den tid allt tog i vardagen och därmed effekten på min egen livskvalitet. Ju mindre ägande desto mer frihet och jag ville helst också leva mer miljösmart än tidigare. Idag när ojämlikheten i världen exponeras i vaccintillgång och extremväder ger de då mycket egoistiska livsvalen en tröst. Mitt klimatavtryck som vuxen är mycket lägre än förr och jag har en fortsatt humanitär livsstil. Det mest märkliga är dock att vissa ser min lilla bostad med få prylar som ett tecken på fattigdom. Men jag lever i en rikedom av tid och möjligheter utan ekonomisk fattigdom. Trots min minimalism är mitt liv i denna del av världen mycket priviligierat.
Blinda
Alltför många
ser inte rädslan
i flyktingens ögon
ser inte sorgen
i tiggarens ögon
de går bara förbi
utan att se dem.
