Varje århundrade har sina utmaningar. Krig, naturkatastrofer, smittor, extrem fattigdom och svält som skördar många liv. Exempel som känns som dåtid eller långt borta. Men så kom pandemiåret 2020.
Med förväntan skålade vi in det nya året. Två månader senare hade vi förstått att en ny smitta svept ut från Kina. Politiker och myndigheter var lugna. Sportlov kunde firas med utlandsresor både till sol och snö. Ingen ansvarig ifrågasatte varken Melodifestival final eller alla olika Vasalopp med internationella deltagare. Det var helt okej att tusentals samlades. Den nya coronasmittan var inget att oroa sig för. Sverige skulle inte drabbas på samma sätt som exempelvis Italien redan hade gjort. Beredskapen var god. Men år 2020 var krislagren borta, coronans spridning löpte amok, likaså dödsfallen medan en förutspådd god flockimmunitet helt uteblev. Allt medan en majoritet av svenska folket levde i social motvind med rena händer.
Det blåser motvind
Vinden bjuder upp till dans
virvlar runt i frihet
den som följer får en chans
lämna pandemins tristhet
för resa någon annanstans.
