Vid den här tiden i fjol åt duvor upp alla kart på min stammade röda vinbär. Dagen innan hade jag sett att en god skörd var att vänta. Sökte bärnät men hade inget. Gick till butiken morgonen därpå men när jag kom hem med nätet var det för sent.

Att bo mellan två naturreservat är fantastiskt. Men några hundratal steg är man där. Harar, ekorrar och fågelsång från många arter är vardag. Ringduvor och skogsduvor söker sig till bostadsområdet. Det är inte alltid lika uppskattat. En granne fick sin balkong ockuperad som duvbarnkammare två gånger förra året. Jag fick inga vinbär men får skylla mig själv.

Duvorna kollar hur mina vinbär utvecklas men de har redan fått skydd av blånät. Hoppas att det räcker.

Duva på balkongräcke.

Lämna ett svar

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse som användare samt för att säkerställa webbplatsens funktioner och tjänster. 

Upptäck mer från Anitas balkong

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa