Hallonbusken har bär men de är fortfarande vita. Plockar istället en näve röda vinbär från en av mina tre bärbuskar på stam. De svarta vinbären och krusbären är också snart mogna. Basilikan och citrontimjan blev bruna när värmen var över 32 grader i skuggan och jag var bortrest. Märkligt nog klarade sig både gräslök, persilja och några till krukor i växthuset. De stod längst ut och taket var öppet. Kanske var det deras räddning för de som dog stod i det inre hörnet. Jag gläds över allt ätbart som växer. Det går inte att bli mer närodlat.

Nästa nivå är att handla från lokala bönder med samordnad utlämning. Tio minuter med buss till en parkering där de står i rader tillsammans. Vi köpare uppger det nummer vi fått vid förskottsbetalning hos de olika försäljarna. Inga mellanled tar pengar och vi får personlig kontakt. När vi hämtar beställningarna har vi redan kunskap om vilka de är, hur de behandlar djur och natur. Vi vet kanske inte allt men betydligt mer än vad en etikett i butik kan förmedla.

Närodlat och ekologiskt är viktigt för mig och dessa livsmedelsproducenter förvaltar min närmiljö. De är jordbrukare i ordets primära betydelse och utan dem förlorar vi den mångfald vi behöver. Ängsväxter till humlor och bin, naturliga boplatser för fåglar, öppna fält och blandskogar med rikt djurliv. Dessutom kan mina smaklökar jubla över råvarorna och samvetet lyser lika vitt som de omogna hallonen.

Färska morötter på en skärbräda med gul och röd lök i bakgrunden.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse som användare samt för att säkerställa webbplatsens funktioner och tjänster. 

Upptäck mer från Anitas balkong

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa