I ett område i sydöstra Ukraina finns cirka 400 000 personer som lider svår brist på vatten, mat, värme och el. I väpnade konflikter ska civila erbjudas en resväg ut till en bättre humanitär situation. Men här beskjuts dem när de färdas västerut i det som utlovats som en säker korridor. Sedan erbjuds dessa människor en korridor som leder till angriparen. Det är ett cyniskt och barbariskt sätt att behandla oskyldiga civila. Ingen kan förtränga vad som pågår. Står man på avstånd och levererar död slipper man se konsekvenserna. Men alla som avfyrar ett dödligt vapen vet ändå vad som sker. Enorm förstörelse och död i målområdet. Omänskliga humanitära villkor för människor som inte kan fly. Det kommer en morgondag då angriparna får möta den verklighet de kanske klarar att förtränga idag. Förr eller senare hinner mardrömmar och rättvisa ikapp. Men för de civila som lider nu är risken att döden hinner före. Vi måste fortsätta använda alla fredliga vapen vi har för att visa vår avsky och jobba för fred.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse som användare samt för att säkerställa webbplatsens funktioner och tjänster. 

Upptäck mer från Anitas balkong

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa