Vaknar till blå himmel och strålande sol. En härlig dag syns genom fönstret. Går ut. Hård blåst kommer i vindbyar. Damm yr från gatuarbeten i kvarteret men gångvägarna är sopade. Styr stegen bort från dammet mot solen. Vädret påminner om livet i pandemitid. Ena dagen är makthavarnas tal lugna, andra mästrande, ibland blåser dem ut irritation. Nu står coronademonstranter mitt i stormens öga.

Demonstranterna är en blandad skara. I vimlet ses plakat och hörs röster om corona men även mycket annat. En splittrad protest men riktad mot makthavare och olika beslut som dessa tagit. Ordet är fritt i en demokrati, likaså risktagandet. Detta oavsett om de handlar om smitta, vaccin eller beteende. Vart fjärde år får den vuxna befolkningen även bedöma risken med olika makthavare. Valresultatet är ett risktagande för folket oavsett vem som tar makten. Pandemin har blottlagt brister i beredskap och vårdens organisation. Reella hot mot liv och hälsa som skapats av politiska beslut under decennier. De guldkantade löftena blev till sand som sticker i ögonen i pandemins vindbyar. Men har man grävt ner sig i den politiska sandlådan finns det bara en väg. Alla kliver upp, låter stormen bedarra och väljer en ny och bättre väg tillsammans.

Retuscherat
Trötta ögon
retuscherar
verkligheten
skarpa linjer
upplöses
ger drömmar
möjlighet
att förändra
vardagen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse som användare samt för att säkerställa webbplatsens funktioner och tjänster.  Veta mer